Vad hände med den nyfunna inspirationen och kreativiten??  Ja, den försvann lika plötsligt som den kom, så nu är jag mig själv igen, dvs mitt semesterloja jag.. Jag tror att jag börjat få lite ångest för att min sista semestervecka snart är slut och känner att jag vill slappa så mycket jag orkar de sista lediga dagarna..man vet ju vad som väntar på måndag morgon..
 

Foto: Fula dynor anmärkte maken.. och ogräs mellan plattorna..suckar jag.

Jag tror inte (bäst att tillägga ifall minnet sviker - utifall att någon såg mig någon annanstans..) att jag lämnade hemmets lugna vrå igår. Låg mest och läste i hammocken. Våfflor till lunch på altanen och Dopp i kopp till middag. Idag drog det lite i shoppingtarmen så vi drog i väg på stan för lite shopping. Fyndade ? lite reakläder till dottern och mig. Givetvis var det inte halva reapriset på just de kläder jag hittade - typiskt.

Apropå shopping, så har jag äntligen slagit till och handlat för mitt presentkort som jag fick på Pentik (av makens familj) i 40 årspresent i höstas. Undrar hur många gånger jag varit där och tittat och tittat, utan att nämnas handla.
 

Plötsligt händer det, orken och inspirationen dyker upp, det måste vara de tre avverkade semesterveckorna som gjort susen. I morse vaknade jag vid 7 tiden och kände mig pigg som en lärka och sugen på att sy!!
 

Hur ofta det händer mig?? Definitivt ytterst sällan. Så det är bara att slå till och smida medans järnet är varmt. (Att jag ens kom på tanken undrar nog särskilt ni som känner mig, beror på att jag fick syn på tyghögen i går när jag höll på att rensa och sortera.)

Så jag slog till och sydde julgardinerna till köket!
Nu tycker Ni kanske att jag är ute i god tid, fast egentligen är det snarare så att jag är ca 8 mån försenad, beror på hur man ser det..
  

Eftersom det blev så mycket tyg över (det brukar det oftast bli eftersom jag oftast impulshandlar tyg och inte har en aning om hur mycket jag behöver, ibland vet jag knappt vad det skall bli heller) så sydde jag även en kudde, en kökshandduk och två grytlappar.

Och när jag ändå fått upp farten blev det även en kudde av det överblivna "kvisttyget", allt på mindre än en dag!! Jag tror inte ens att jag svor åt symaskinen en enda gång.

  

Det är dock inte bara jag som varit "duktig" idag, maken blev tydligen också inspirerad (fast för honom tog det 6 veckor semester och han vaknade först vid halv nio) och kom till skott med sommarens hus-underhållsprojekt.

Han har bytt vindskivor och plåtar på ena husgaveln i dag, betyder alltså att han har en gavel kvar.. "Hoija", jag är så rädd att han skall trilla och göra sig illa, högt är det. T.o.m höjdrädda jag var upp på stegen och höll i plankorna ett par ggr, det gick bra, tillät mig inte att titta nedåt, för det är då svindeln kommer. 

Spännande att se om denna inspiration håller i sig och vad den isåfall kan resultera i.

PS! Jag har tagit ned julgardinerna från fönstret, DS

Joel, snart 3 år, har fått nya skor. Hästskor, eller hästskor med ö som han kallar dem själv (sen hans mamma försökt förklara att det är höstskor)...det är RART med barn!
 

 

Nej han fick ingen present av oss (mig och barnen) min käre man, mina barns käre far.. och jag tar på mig skulden.

Jag kunde inte komma på något bra att köpa, försökte pejla läget med honom, men han önskade sig varken en spikmatta eller systemkamera, sen tog idéerna slut.. 
  

Jag tror dock bestämt att han uppskattade blommorna och presenterna (vilket jag definitivt gjorde, som gift får man ju automatiskt hälften!!) från vännerna som kom förbi ikväll och firade honom (trevligt!!), även om han för det mesta tycker att det är onödigt med presenter och uppvaktningar. 

Bara för att jag inte gav honom någon present, så betyder det inte att jag inte ansträngt mig för min käre man på hans födelsedag. Nej tvärtom, jag har nämligen ansträngt mig massor. Jag har nämligen både lagat mat och - dumt nog- så gav jag mig i kast med att baka tårtor... med mindre lyckat resultat.. *grr*
 

Det är inte lätt att få ihop tårtor som är glutenfria, laktosfria, ägg- och mjölkfria.. särskilt inte om man är urusel på att baka under normala omständigheter också.
Den äggfria tårtbotten blev hemskt platt och massiv..och marängtårtbotten (glutenfri) som först såg så hög och fin ut, visade sig bestå av ett stort lufthål och en väldigt kletig maräng därunder, trots 5 timmar i ugnen. Jag vet inte hur många gånger jag muttrade - Jag hatar att baka.
 
Efter en provsmakning på eftermiddagen beslutade vi gemensamt (jag o maken, han tordes väl inte annat) att trots allt bjuda på dessa eländiga skapelser, men jag lovar, hädanefter kommer jag inte att baka tårtorna själv.

Så nu vet ni, jag föddes inte till att bli tårtbagare, och om någon undrar så, nää jag fotade inte dem..

PS! Roligt även att så många kom ihåg honom med grattishälsningar via telefon och sms. DS

Jag har inte utövat någon som helst motion eller genomfört några projekt. Det tyngsta var väl att bära varmvatten till disken, ryta åt ungarna eller att bädda sängen..

Halva semestern kvar nu. Vi har inga konkreta planer mer än att ta dagen som den kommer. Har några utflykter i bakhuvudet, men först och främst måste jag tvätta samt knåpa ihop en handlingslista för att fylla på i kyl och skafferi.

Att maken dessutom fyller år imorgon, gör att jag känner pressen att hitta på ngt extra gott att äta och fika. Kanske till och med borde överraska med en present..men suck så jobbigt det kändes. Jag kanske har varvat ned för mycket?

PS 1 Till Katarina: Ja i början av augusti är vi hemma, vi ser redan fram emot att få träffa er då!! DS

PS 2 Roligt att nya läsare ger sig tillkänna! DS

Min efterlängtade semester är här nu (efter dagens jobb), finns det någon som kan stoppa tiden en stund nu så att jag verkligen hinner njuta av den?
Det finns risk för att det inte blir så mycket bloggande framöver - fast jag lovar inget! ;-)