Slutrapport
Nu är Bloggarnas stegrace avslutad, det känns skönt att slippa komma ihåg stregräknaren varje dag och skönt att slippa ha dåligt samvete de dagar jag inte uppnått mitt eget interna "snittperdagmål".
Men jag är också glad för att jag antog utmaningen från junitjej, den har verkligen sporrat mig att promenera mer än jag skulle gjort normalt.
Efter ett tag när jag räknat ut att mitt normala stegsnitt (utan de extra promenader jag gjort pga tävlingen) per dag (bara)ligger på ca 3000 steg, då bestämde jag mig för att försöka gå minst 5000 steg per dag, gärna mer. Nej alla dagar nådde jag inte mitt mål, men då gick jag fler steg andra dagar så mitt stegsnitt under tävlingsperioden slutade med 6783 steg per dag, mer än dubbelt antal steg än jag skulle gjort om jag inte antagit utmaningen.
Bild: Sista veckans redovisning.
Så jag är nöjd med min insats, nöjd över att stegen kommer från promenader och inte omvandlade från cykling. Och allra mest glad är jag över att min fot fungerar såpass bra nu, mycket bättre än förra hösten. Jag haltar nästan inte alls nu och foten tål mycket bättre ansträngningar. Det känns jättebra!! =)
Sen måste jag också gratulera vinnaren Emma Forsberg, vars stegsnitt per dag är imponerande 18852 st!! Grattis!!
Jag vill också gratulera Junitjej som blev 4a med imponerande 13585 steg per dag, Grattis!!
Hur det gick för mig i tävlingen? Jag hamnade på 16 e plats av 22 deltagande, men då hade nog några i slutet av resultatlistan gett upp utan att avregistrera sig från tävlingen..
En annan positiv lärdom från utmaningen är att det faktiskt är riktigt skönt att ta en promenad på kvällen. Det är mycket avstressande och uppfriskande. Så härmed utmanar jag mig själv med en promenad minst 3 ggr per vecka!
Bloggarnas stegrace
Dags att ta sig i kragen och motionera mera. Jag måste erkänna att jag varit lite små-lat sen jag uppnådde mitt cykelmål. Men för att sporra mig själv till att röra på mig mer än jag annars gör (dvs alldeles för lite) så nappade jag på Junitjejs utmaning Bloggarnas stegrace som startar idag och pågår under oktober.
Förhoppningsvis så låter snön vänta på sig, för de mesta av mina steg kommer att vara omvandlade från cykling, eftersom min fot inte fungerar så bra att promenera med.
För övrigt så är det väldigt stressigt i mitt o familjens liv just nu.. Skall ha festligheter till helgen men hinner inte förbereda (handla, städa, planera osv) pga alla tider som skall passas med barnen, tjänsteresor, övertidsarbete för maken...Sen mitt i allt så skall byggfirman börja jobba med källaren och det skall väljas kakel, klinker, valen måste ändras, betongglas skall köpas med så kort leveranstid som möjligt osv osv. Plötsligt vart det väldigt bråda tider, fast jag är såå glad att det börjat hända något i det projektet!
Mission completed
Idag förevigade jag det "stora" ögonblicket på min cykeldator:
Jag har därmed uppnått mitt cykelmål från i våras, min egen cykelutmaning där ursprungsmålet var 82 mil, men reviderades efter resans gång till 100 mil. :)
Dessutom har jag cyklat 10 vändor t.o.r. till postlådan i stugan, vilket ger 10 bonusmil!
Givetvis måste jag tacka Er alla som stöttat och hejat på mig här på bloggen, TUSEN TACK!
Att offentliggöra och redovisa utmaningen här på bloggen var ett smart drag, risken är stor att jag hade gett upp redan efter någon vecka där i början när vädret var så uselt och konditionen i botten.
Förutom att jag vunnit en liten seger över latmasken inom mig, så har jag även sparat pengar (bensin), sparat på miljön och fått betydligt bättre kondition (men tyvärr inte slankare lår..). Det känns riktigt BRA!
När det gäller cyklingen har jag nu satt upp följande långsiktiga mål:
Från Maj till September skall cykeln vara det ordinarie tranportsättet för mig till och från jobbet.
Nu måste jag fundera ut något realistiskt mål för att hålla mig form över vintern också.
Glömde..
Egentligen skall man väl inte ändra uppsatta mål.. men om det är åt "rätt håll" är det väl ok? Jag har bestämt mig nu för att ändra mitt mål från 82 mil till 100 mil !
Jag har dessutom lovat mig själv och några andra att köpa mig en cykelhjälm, tyvärr hann jag inte idag heller.. Då jag varken är fåfäng eller fattig så känns det lite pinsamt att jag ännu inte skaffat någon. Men när jag tillkännager mina brister här då brukar jag "komma till skott" lite snabbare.
(Som igår tex när jag både sådde landet och band klematisen)
Apropå cykling, jag är grymt imponerad av mina kollegor som genomförde Vätternrundan i helgen som var, och på vilka tider, de kommer upp i snitthastigheter på 30 mil som jag knappt skulle orka cykla 3 mil på..
(Tur att jag inte jämför mig med dem för då skulle jag ha deppat ihop för länge sen)
Uppdatering
Cykelutmaningen: Inga överraskningar åt varken det ena eller andra hållet. Jag "gnider ihop" en mil om dan, och eftersom det nu gått 32 dagar så har jag även cyklat 32 mil.
Visste ni om att Vätternrundan är hela 30 mil? Tre av mina kollegor skall cykla den om ca en månad, en av dem satsar på att göra det på 15 timmar, snacka om att vi "spelar" i olika divisioner!!
I källaren har vi nu paus i väntan på att snickaren får en lucka i sitt pressade schema. Avloppsrören är i alla fall på plats och så har vi fått en ny dörröppning:
Vädermässigt så har vi fortfarande låga temperaturer, isvindar, regn (ibland snöblandat)..
Barnen har knappt 3 veckor kvar innan de börjar sitt lååånga sommarlov, lite avundsjuk blir man.
Intensiv helg
Helgen har varit intensiv men samtidigt härlig och rolig! Kikar in för att uppdatera mina cykelmil, nu har jag cyklat 18 mil! Ärligt talat har jag redan börja tycka att det är lite småtrist.., men med radio i öronen blir det lite roligare.
Bild: Grannens Scilla (Snart blommar grannens tulpaner också)
Min 5 årige son kom idag och ville berätta något, - Mamma det är en överraskning som jag vill visa dig. Överraskningen var att grannens Blå stjärnor hade spridit sig in på vår tomt. Lille A vet precis hur man gör sin mamma glad! :)
Det är mycket spännande på gång här hemma nu, men det berättar jag om en annan dag! *hihi* Nu skall jag och min värkande arm (tog visst i för hårt med krattningen) gå och sova!
Vinter möter vår
Premiärturen avverkades torsdag morgon kl 06.20, 3,8 km till jobbet. Kallt om öronen kan jag lova.
Har räknat ut att, om jag bara skulle cykla till o från jobbet så kommer inte utmaningen att vara i hamn förrän i början av november.. Har också räknat ut att om jag håller det snitt jag haft de 4 senaste dagarna då jag cyklat 3,8 mil (jo jag är ivrig nu i början),då är jag i hamn redan i mitten av juli. Men det realistiska är nog att de 82 milen är avverkade i slutet av september.
Mina barn lär också få cykla en hel del i sommar, i går var vi på cykelutflykt till faster, vi hade strålande sol och det kändes riktigt vårigt. Fast på förmiddagen var vi och åkte slalom så man kan väl säga att vi i helg har haft det ena benet kvar i vintern medans det andra benet har mött våren:
Snödropparna blommar för fullt hos våra grannar!
Utmanad - av mig själv
Utmaning: Under årets cykelsäsong skall jag cykla minst 82 mil. Varför just 82?? Jo, jag cyklade 81 mil första säsongen med min cykel som inhandlades för några år sedan, därefter var kurvan starkt nedåtgående. Dessutom slår jag samtidigt syrrans cykelmil från förra sommaren. ;)
För att sporra mig lite extra, samt för att jag inte så enkelt skall kunna spåra ur (vilket jag brukar vara rätt bra på när det gäller regelbunden motion) så kommer jag att uppdatera här på min blogg antalet cyklade mil ca en gång i veckan.
Planen är att starta imorgon (ju förr desto bättre), sen skall inte cykeln ställas undan för säsongen innan målet är uppnått. Kul att min kollega K på jobbet, också hakar på, hon satte målet på 84 mil...
Aj aj aj..
Sitter här mitt i natten och läser bloggar. Kan inte sova, har så fruktansvärt ont i foten. Ångrar mig bittert över att jag inte uppsökte läkaren igår på dagen, nu är det 6 tim tills de öppnar på vårdcentralen..
Nu undrar ni säkert vad som hänt, det skulle jag också bra gärna vilja veta! Misstänker någon sorts överansträngning eller inflammation av senfästen (trodde en bekant) , men kan det verkligen göra så ont??
Har ätit både vanliga värktabletter och morfintabletter (som jag fick när jag opererade foten i våras) men det hjälper inte ett minsta dugg. Och foten den sväller...
Förra natten, då jag heller inte kunde sova, oroade jag mig för att återigen bli den som sinkar lagets chans till vinst i stegtävlingen som jag berättat om tidigare, jag som börjat så bra (antagligen för ivrigt?? ).
Nu oroar jag mig för att det kanske blir en ny operation. Den förra lyckades inte så bra och det är kanske därför som foten "gått sönder", av all felaktig belastning.
(OK Syrran jag vet vilket råd du gett mig i flera månader....!)
Det jag längtar efter mest just nu är något som biter på smärtan innan jag blir tokig.
Ok nu har jag fördrivit ytterligare en kvart.. 5 tim 45 min kvar.
