If so tour

 


Vi trodde att Arvid skulle sluta med tennisen efter jul, men han bestämde sig för att fortsätta ett år till. Kul för nu börjar han kunna spela tennis "mer på riktigt", vilket han säkert kommer att ha glädje av i livet även om han inte satsar på att bli någon ny Björn Borg.

Idag spelade han i "If so tour" -  Midi, och jag måste säga att man kommer långt med snabbhet och fightingspirit. Han vann alla sina matcher, även om han inte alltid hade den bästa tekniken. 

Medaljer och t-shirt till alla spelande, jag gillar inställningen på den här nivån, dvs att alla är vinnare och man är där för att ha kul.

Men man märker att vissa barn/föräldrar redan tar det på väl stort allvar, då blir det inte så roligt när det barnet inte lyckas.. Man får bara hoppas att det beteendet inte släcker barnets träningsglädje för tidigt. 

Tänk om man själv kunde hitta tillbaks till glädjen att träna, tyvärr tog det tvärstopp för mig efter min utmaningsmånad i jan/feb. Men gubben och jag kom ialla fall ut på en promenad idag, annars hade nog inte min favoritefterrätt smakat lika gott som den gjorde ikväll :) 

men åå va duktig! fina bilder på han .grattis

till medaljen skulle det stå

Men duktiga killen! :)

Roligt med medalj!

Föräldrar som hetsar sina barn borde förbjudas. De finns på innebandymatcher också tyvärr. Man skäms nästan ibland.

Bara det blir lite varmare (torsdag här) måste cykeln fram igen - då är det ju dags för Malkins cykelutmaning på allvar! Visst?! :)

Kram och trevlig helg!

Håller med om att den inställningen med att alla är vinnare är toppen! Har väl fått lite blickar på mig någon gång när jag tyckt att det ännu ska vara lek och inte blodigt allvar :)



Ha det bäst! Kram

Visst är det kul med träningsglädje. Tyvärr är mina grabbar inte det minsta intresserade av att tävla, men träning gillar de.

Sonja träningsglädje är det viktigaste, det bästa är om den räcker livet ut. E är inte heller ngn tävlingsmänniska.

Härliga sportbilder! På låg nivå ska allt vara ett nöje att vara med o tävla, det håller jag med dej om! Här kämpar jag med min kropp, som bara orkar ett tag med träningen innan den protesterar med alla möjliga krämpor. Det kan ju inte bero på att jag tränar för mycket, fast jag vet att ju att mitt jobb inte är det lättaste för en bruten kropp...

Jga hade önskat att Kalle också hängt kvar vid tennisen som Arvid gjort. Nu har ju Avid lärt sig grunderna och kan ha det motion hela livet! :)

Extra kul att det gick bra för Arvid! Det gör säkert att han tycker det är ännu roligare.

Camilla: Jag tar ev min första tur redan idag :)

Mamma Kero: Samma för mig, alltid ngn krämpa som sätter stopp (oftast fötterna), surt! Men du få ju lite gratismotion från jobbet i alla fall, inte jag.

Anna: Det är just det som känns roligast med tennisen att han får glädje av den resten av livet! Visst är det kul när det går bra, han är ju tävlingsmänniska, men han är inte jättetaggad för tennisen.

Det ser jätteroligt ut!

Gratta ungeman från oss!

Klart att han ska bli en ny Björn Borg, tänk va bra att få försörjning på gamla dar...hehe

Min dotter provade alla sporter som fanns, men fastnade inte för någon. Det är synd för barnen har stor nytta av att vara i grupp, träna och tävla lite smått. Hasses alla tre ungar spelade däremot fotboll så det var ett evigt skjutsande.

Kramen

kikar in å önskar dej en mysig ny vecka:) kramen